1925
Från Wikipedia
1925 (MCMXXV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Innehåll
Händelser[redigera | redigera wikitext]
Januari[redigera | redigera wikitext]
- 1 januari
- Den tiomiljonte bilen lämnar Fordfabriken i Detroit [1].
- Med Sven Jerring som hallåman börjar AB Radiotjänst regelbundna utsändningar [2] från Telegrafverkets studio på Malmskillnadsgatan 24 i Stockholm. Första programmet är en gudstjänst [3].
- Norges huvudstad Kristiania återtar det gamla namnet Oslo [4].
- 2 januari - Postgirot börjar sin verksamhet [5] med omkring 700 kontoinnehavare.
- 3 januari - Benito Mussolini meddelar att han tar diktatorisk makt över Italien.
- 4 januari - Mul- och klövsjuka konstateras åter i Skåne.
- 5 januari - USA:s första kvinnliga guvernör Nellie Taylor Ross tillträder sitt ämbete i staten Wyoming.
- 7 januari - Elva europeiska staters finansministrar, några med ombud, sammanträder i Paris för att överlägga om fördelningen av dels nettobehållningen av Ruhrockupationen, dels den miljard som utgör första årsbetalning enligt Dawesplanen.
- 9 januari - Uppgörelse i den svenska verkstadskonflikten nås på grundval av status quo.
- 14 januari
- Regeringen beslutar att nödslakt av mul- och klövsjukesmittade djur inte längre skall ske i Skåne. Kostnaderna är för höga.
- Sven Jerrings barnradioprogram, Barnens brevlåda, startar.
- 15 januari-29 augusti - USA skickar soldater till Kina för att skydda liv och egendom vid internationella bosättningar i Shanghai under oroligheter [6].
- 18 januari - Stiftelsen Malmö Konserthus börjar sin verksamhet med en festkonsert under ledning av kapellmästare Tor Mann.
- 19 januari - Firma Albin Hagström registreras.
- 21 januari - Albanska republiken utropas.
- 24 januari - Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som svensk statsminister och efterträds av Rickard Sandler [3]. Per Albin Hansson blir SAP:s partiordförande.
- 25 januari - Matteuskyrkan i Stockholm återinvigs efter en genomgripande restaurering.
- 26 januari - Skandinaviska luftfartsförbundet konstitueras i Stockholm.
- 29 januari - Stalin avskedar Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen [4].
Februari[redigera | redigera wikitext]
- 2 februari - Are Waerland, som utgivit boken När länkarna brista om Hammarbymordet 1913, anklagar inför rätten i Uppsala dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha utfört detta.
- 3 februari - Stora falsarier vid virkesaffärer avslöjas i lappländska Vilhelmina. Ett stort antal trävarubolag är bedragna.
- 9 februari - Motorfartyget Kastütis från Lettland grundstöter och går till botten vid Harstena. Besättningen på 6 man omkommer.
- 13 februari - Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala avtäcks.
- 14 februari
- 17 februari - Den svenska regeringen tillsätter en särskild medlingskommission med anledning av SAF:s lockoutförklaring.
- 18 februari - Båda kamrarna godkänner efter lång debatt det vilande grundlagsförslaget om öppen omröstning i den svenska riksdagen.
- 21 februari - Den svenska riksdagen avslår en motion om rusdrycksförbud.
- 23 februari
- SAF beslutar att uppskjuta lockouten till den 16 mars.
- Mauritz Stiller och Greta Garbo skriver kontrakt med den stora filmjätten Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood.
- 24 februari
- Ett kurdiskt uppror utbryter i Turkiet.
- En livlig debatt om att införa högertrafik i Sverige utbryter i Sveriges riksdag men leder inte till något [3]. Förslaget kommer från Svenska Motorcykelförbundets generalsekreterare [5].
- 26 februari - Två svenska ingenjörer, Carl Munters och Baltzar von Platen, har konstruerat en kylmaskin [7]., som lovar att bli en världsartikel av rang.
- 27 februari
- 28 februari
- Den svenska riksdagen avslår förslaget om likalön för kvinnor i stalig tjänst. De skall erhålla ett ålderstillägg, som dock är lägre än det tillägg, som män i samma lönegrad har.
- Den svenska regeringen framlägger sin stora försvarsproposition, vilket betyder en kraftig nedskärning av försvaret. Därmed påbörjas i Sverige en omfattande militär nedrustning.
Mars[redigera | redigera wikitext]
- 1 mars - Sveriges förre statsminister Hjalmar Branting begravs i Storkyrkan i Stockholm.
- 2 mars - Medlingskommissionen i den stora arbetskonflikten framlägger ett medlingsförslag.
- 7 mars - Stockholms stads brandstodsbolag donerar 750.000 kronor till uppförandet av Östermalms brandstation.
- 8 mars
- Den svenska riksdagen bifaller efter långa debatter förslaget om rätt till borgerlig begravning.
- Sven Jerring refererar Vasaloppet i den första direktsända radiosändningen utanför studio.
- 11 mars - Strejk utbryter vid Stripa gruva, vilket blir upptakten till den så kallade Stripakonflikten [5].
- 14 mars - Göteborgs nya konstmuseum, invigs av prins Eugen.
- 15 mars - Turkisk militär slår ner ett kurdiskt uppror [4].
- 16 mars - Medlingskommissionen i storlockouten meddelar att det visat sig omöjligt att ena parterna, varför lockouten omedelbart träder i kraft, bland annat vid Stripa gruva [5].
- 18 mars - LO:s representantskap beslutar att inte möta lockouten med storstrejk.
- 19 mars - 2 000 personer dödas och 20 städer läggs i ruiner då en tornado drar fram genom flera delstater i USA [4].
- 23 mars
- De två svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters får Polhemsmedaljen för uppfinningen av kylskåpet [3]. Electrolux har övertagit tillverkningen, och företagets VD Axel Wenner-Gren hoppas på försäljning även utanför Sverige [4].
- Finländske regissören Mauritz Stiller och svenske skådespelerskan Greta Garbo skriver kontrakt med amerikanska filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood [2].
- 25 mars - Mariakyrkan i Ystad återinvigs efter restaurering.
- 26 mars - AB Möbelinsutrikompaniets fabrikskomplex i Tranås läggs i aska varvid ett 80-tal arbetare blir arbetslösa.
- 27 mars - Medlingskommissionen lyckas träffa en uppgörelse i Stripakonflikten. Därmed har storlockouten nedlagts och arbetet återupptas [5].
- 31 mars - Linköpings stadsfullmäktige beslutar antaga professor Carl Milles förslag till Folkungabrunn till utförande.
April[redigera | redigera wikitext]
- 7 april - Götafors bomullsspinneri i Mölndal brinner ner. Skadorna uppgår till en miljon kronor.
- 14 april
- En internationell stortjuv, Tyske Karl, rymmer från rannsakningsfängelset i Stockholm genom att kasta sig över muren.
- Roald Amundsens nordpolsexpedition anländer till Spetsbergen.
- 13 april - På godset Fogerlstad i Södermanland öppnar Elisabeth Tamm den oberoende kvinnliga medborgarskolan för att stimulera kvinnor till utbildning [2].
- 15 april - Tyske Karl infångas åter.
- 19-21 april - USA skickar soldater till La Ceiba i Honduras för att skydda utlänningar under politiska oroligheter [6].
- 16 april
- 24 april - Fältmarskalk Paul von Hindenburg håller ett radiotal inför presidentvalet i Tyskland. Det är första gången som radion används som propagandamedium i landet. Dagen efter segrar von Hindenburg i presidentvalet.
- 25 april - Vid nödbostäderna vid Voltafabriken i Ulvsunda inträffar cyanväteförgiftning i samband med desinfektion. Ett 20-tal barn insjuknar, ett avlider.
- 26 april
- 77-årige generalfältmarskalken Paul von Hindenburg vinner presidentvalet i Tyskland [2].
- Franz Kafkas "Processen" ges ut postumt [1].
Maj[redigera | redigera wikitext]
- 1 maj - Lönekonflikt utbryter vid Stripa gruva, eftersom gruvarbetarna fortsätter strejka, trots att ett riksavtal för gruvdrift ingås. Strejken fortsätter, på grund av att gruvarbetarna inte är nöjda med avtalet.
- Cypern blir Brittisk koloni
- 4 maj - Sverige är ett av deltagarländerna vid den internationella konferensen rörande handeln med vapen och ammunition, som öppnas i Genève denna dag.
- 8 maj - Statsrådet Ernst Wigforss utnämns till finansminister i Sveriges socialdemokratiska regering.
- 10 maj - Skonaren Orion från Skillinge kolliderar utanför Sandhammaren med en tysk ångare och går till botten. Tre man omkommer.
- 11 maj - Hindenburg håller sitt intåg i Berlin.
- 12 maj - I den svenska stenkolsgruvan på Spetsbergen, Sveagruvan, utbryter eld, som på grund av den dåliga vattentillgången inte effektivt kan bekämpas.
- 15 maj - Flyglinjen Malmö-Amsterdam öppnas.
- 16 maj - Sverige debuterar i International Lawn Tennis Challenge och vinner med 3-2 mot Schweiz med 3-2 [8].
- 20 maj - Den nya Lidingöbron invigs.
- 22 maj - Carl Milles staty av Gustav Vasa avtäcks i Nordiska museet i Stockholm [2].
- 26 maj
- Den svenska riksdagen godkänner nedrustningsförslaget som innebär kraftig nedrustning [3]. Försvarsminister Per Albin Hansson drar in 17 förband och minskar utbildningstiden från 165 till 90 dagar. Flygvapnet tillkommer som en egen vapengren.
- Skonerten Hans av Halmstad stöter på en mina söder om Gotska Sandön och sprängs i luften. Sex man omkommer.
- 27 maj - Den svenska riksdagen antar en lag om etiskt samvetsömma värnpliktiga.
- 30 maj
Juni[redigera | redigera wikitext]
- 1 juni - Den beryktade dynamitarden Chr. Olsen söker nattetid bryta sig ut ur sin cell på Långholmen tvärs genom muren. Han upptäcks av vaktmanskapet.
- 3 juni - Tre stora förrådsbyggnader vid trämassefabriken vid Iggesunds bruk brinner ner.
- 5 juni - Flyglinjen Stockholm-Danzig invigs.
- 6 juni - Det amerikanska bilföretaget Chrysler bildas av Walter P. Chrysler genom att företaget Maxwell Motor Company (grundat 1904) omorganiseras till Chrysler Corporation.
- 7 juni - Den första fotbollsallsvenskan är färdigspelad. Som seriesegrare står GAIS från Göteborg.
- 12 juni
- Hovrätten fastställer rådhusrättens dom i målet mellan Are Wærland och dr Dahlén varigenom den förre döms till tre månaders fängelse och 10 000 kronor i skadestånd.
- Sveriges riksdag beslutar om försvarets framtid, Försvarsbeslutet 1925
- 14 juni
- Priset på is i Sverige höjs, på grund av årets blidvinter [3].
- Sverige slås ut ur Davis Cup efter att ha förlorat mot Nederländerna med 5-0.
- 18 juni - Norske polarforskaren Roald Amundsen återvänder till Spetsbergen från en misslyckad nordpolsflygning.
- 19 juni
- 20 juni - Vapenhandelskonferensen i Genève avslutas efter att ha utarbetat en konvention om vapenhandelskontroll.
- 23 juni - En bankkassör i Tidaholm avviker utomlands per flygmaskin efter att ha tillgripit 95.000 kronor. Mannen grips i Marocko och återförs för rannsakan och dom.
- 24 juni - Brittiska trupper ingriper Kanton, där strider utkämpas mot demonstranter.
- 27 juni - Rotorfartyget Buckau anländer till Stockholm och stannar där några dagar i reklamsyfte utan att dock göra någon succé.
- 30 juni - Svenska teatern i Stockholm brinner ned till grunden [9].
Juli[redigera | redigera wikitext]
- 2 juli - Den nya stora radiostationen i Grimeton nära Varberg invigs.
- 4 juli - Suzanne Lengeln, Frankrike vinner för sjätte gången damsingelklassen vid Wimbledonmästerskapen.
- 5 juli - Greta Garbo kommer till New York med båt [10].
- 7 juli - Ett våldsamt åskväder drar fram över Stockholm, medförande den största nederbörd som uppmäts på 20 år och svåra översvämningar.
- 10 juli
- Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå TASS börjar sin verksamhet.
- Den så kallade approcessen inleds i Dayton i Tennessee. Det är en lärare vid namn Scopes som står åtalad för att ha undervisat sina elever om evolution.
- 11 juli - Vid Domnarvets Jernverk exploderar en elektrisk smältugn, varvid fyra arbetare dödas.
- 14 juli - Gränsfördragen mellan Frankrike och Tyskland undertecknas.
- 18 juli
- Adolf Hitler publicerar första bandet av sin bok Mein Kampf [4].
- Stor eldsvåda härjar de stora brädgårdarna och oljeupplagen på Hisingen i Göteborg. Skador för cirka 4 miljoner kronor uppstår.
- 20 juli - En ny landsvägsbro invigs vid Leksand. Den är en av Sveriges största med en längd på 225 meter och en bredd på 8 meter.
- 23 juli - En motortorpedbåt, av en i Sverige ny typ, inköpt från engelska flottan, provkörs i Stockholms skärgård. Den kan göra 41 knop.
- 24 juli
- Skeppsredare Dan Broström omkommer vid en bilolycka vid Trönninge söder om Halmstad.
- På grund av den svåra torkan uppstår svåra skogsbränder på olika håll i Sverige.
- Insulin används för första gången. Det sker vid Guy's Hospital i London.
- 26 juli
- Tio ungdomar drunknar vid en seglingsolycka i Kalmarsund.
- En strejk vid Kalmar gasverk väcker uppmärksamhet i hela Sverige.
- 31 juli - Fransmännens och belgarnas ockupation av Ruhr upphör [4].
Augusti[redigera | redigera wikitext]
- 3 augusti - Den nya djupleden i Mälaren, åstadkommen genom en upprensning av farlederna, demonstreras för ett antal inbjudna.
- 5 augusti
- Det sjätte kyrkliga fredsmötet börjar i Stockholm.
- De sista av de amerikanska soldater som 1912 landsteg i Nicaragua vänder hemåt igen [6].
- 8 augusti - Den rasistiska organisationen Ku Klux Klan håller sin första nationella kongress i Washington med över 40 000 medlemmar [4].
- 12 augusti
- 14 augusti - Två personer avlider i Stockholm till följd av cyanväteförgiftning i samband med rökning av bredvidliggande lägenheter.
- 19 augusti
- På initiativ av svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom hålls ett stort ekumeniskt kyrkomöte i Stockholm med kyrkor från hela världen utom den katolska [3].
- Två personer omkommer vid en explosionsolycka i filmstaden i Råsunda.
- 20 augusti - Gasverksstrejken i Kalmar slutar med en uppgörelse, i stort sett lika med vad staden tidigare bjudit.
- 21 augusti - Svenska kungaparet Gustaf V och drottning Victoria kommer på statsbesök till Helsingfors.
- 26 augusti - Limhamns snickerifabrik och dess stora virkeslager brinner ner. Branden hotar hela Limhamns samhälle.
- 28 augusti - Eldhärden i Sveagruvan på Spetsbergen är nu fullständigt satt under vatten. Kolbrytningen ligger nere till våren 1926.
- 30 augusti - Det ekumeniska mötet i Stockholm avslutas.
September[redigera | redigera wikitext]
- 10 september - Arne Borg sätter nytt världsrekord i simning 500 meter vid tävlingar i Stockholm med 6.08,4.
- 11 september - Vid en eldsvåda i en mjölnarbostad i Frykfors nära Karlstad omkommer fyra personer.
- 17 september - Stationsmästaren vid Knivsta station, E.B. Christofferson, lyckas rädda två kvinnor från att bli överkörda av ett tåg, men faller själv under det och dödas.
- 19 september - Vid de så kallade Höglundskommunisternas kongress i Stockholm godkänns ett av partistyrelsen framlagt förslag om återinträde i Socialdemokraterna.
- 22 september - Blomsterfondens i Stockholm första hus för gamla invigs. Byggnaden innehåller 69 lägenheter för omkring 100 gamla.
- 23 september - Taxichaufför Karl Hugo Svensson rånmördas i närheten av Nacka [11].
- 25 september - Författaren Bo Bergman inväljs som medlem i Svenska akademien.
- 27 september - Stora fältövningar i fullt moderna former börjar i Östergötland.
- 28 september - Charlie Chaplins film Guldfeber har premiär i Stockholm.
- 29 september - Överenskommelse träffas om att Svenska Handelsbanken skall överta Mälarbanken.
- 30 september - Nya utrikesporton införs i Sverige, vilket bland annat innebär att grundpriset för brevportot sänks från 30 till 25 öre.
Oktober[redigera | redigera wikitext]
- 2 oktober
- De första dubbeldäckade bussarna i London sätts i trafik.
- Den första svenska fascisttidningen Nationen utkommer med sitt första nummer, och har en klar antisemitisk prägel [3]. Upplagan är på 6 000, och tidningen har grundats av bondeledaren Elof Ericsson.
- 4 oktober - Sten-Pelle Pettersson, Sverige sätter världsrekord på 400 meter häcklöpning med tiden 53.8 sekunder vid friidrottstävlingar i Paris.
- 9 oktober - Handelsidkerskan Anna Lang rånmördas i sin butik i närheten av Grimslöv utanför Växjö. Polisen lyckas inte gripa den skyldige under året.
- 12-23 oktober - USA skickar soldater till Panama för att amerikanska intressen under strejker och upplopp [6].
- 15 oktober - I en tävling om kompositioner till Konserthusets i Stockholm invigning erövras första och tredje pris av Kurt Atterberg.
- 16 oktober - De taxameterförsedda hyrverksbilarna i Stockholm får genom ett regeringsbeslut rätt att ta upp passagerare på gatan.
- Belgien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien skriver under Locarnoavtalet och lovar att hålla fred med varandra [2].
- 18 oktober - Den franska flottan bombar Damaskus för att slå ned ett drusiskt uppror i Syrien.
- 21 oktober
- Den svenska Föreningen Riksmusei Vänner konstitueras.
- Den fotoelektriska cellen presenteras på The Electric Show i New York.
- På grund av gränsstrider rycker grekiska trupper in på bulgariskt område mot staden Petritji. Detta blir upptakten till nya oroligheter på Balkan.
- 26 oktober - NF:sråd samlas i Paris och beslutar att beordra Bulgariens och Greklands regeringar att inom 60 timmar dra tillbaka sina trupper.
- 31 oktober
- Den persiske shahen och hans dynasti avsätts av parlamentet. Regeringsmakten övertas av premiärministern Rhiza Khan.
- Inbördeskrig utbryter i Kina.
November[redigera | redigera wikitext]
- 6 november - Carnegieska sockerbruket i Göteborg härjas av brand.
- 8 november - Svenska Amerika Liniens M/S Gripsholm, handelsflottans största fartyg, lägger till i Göteborg efter jungfruresan [3] från varvet i Newcastle, och är svenska handelsflottans största fartyg [8].
- 9 november
- 12 november - General Feng gör statskupp i Kina och avsätter regeringen.
- 13 november - Lidingö köping utanför Stockholm erhåller stadsrättigheter att gälla från och med 1926. Lidingö blir Sveriges 112:e stad.
- 14 november - Den första kollektivutställningen av surrealistiska verk öppnas. De är målade av bland andra Hans Arp, Joan Miró och Pablo Picasso.
- 15 november - Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson utses till tillförordnad partiordförande för socialdemokraterna [4].
- 25 november - I Oslo undertecknas konvention mellan Sverige och Norge angående fredligt avgörande av tvister [5].
- 27 november - En lotsbåt från Bremö utanför Sundsvall med tre lotsar ombord går av okänd anledning till botten, varvid de tre ombordvarande drunknar.
- 28 november - Radioprogrammet Grand Ole Opry premiärsänds från Nashville, Tennessee i USA.
- 29 november
- Svenska Tändsticks AB erhåller tändsticksmonopol i Peru.
- Svenska Dagbladets guldmedalj, den så kallade bragdmedaljen, delas ut för första gången [5]. Löparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson väljs till årets svenska idrottare och erhåller medaljen.
December[redigera | redigera wikitext]
- 1 december
- Locarnopakten, som ska garantera freden och gränserna i Europa, undertecknas högtidligt i London.
- Paul U. Bergströms nya caruhusbyggnad vid Hötorget i Stockholm öppnas [8].
- 2 december - Den nya statsbanedelen mellan Forsmo på Norra stambanan och Hoting på Inlandsbanan invigs.
- 10 december
- Till konung i Persien väljs premiärministern och diktatorn Riza Khan Pahlavi.
- Manne Siegbahn får Nobelpriset i fysik för sina upptäckter om röntgenspektra [3].
- 10 december - Storbritanniens utrikesminister Austen Chamberlain och USA:s vicepresident Charles Dawes delar Nobels fredspris [8].
- 11 december - Den svenska regeringen tillsätter en 15-mannakommitté för att utreda frågan om arbetslöshetsförsäkring.
- 12 december - Det första motorhotellet, ett så kallat motell, öppnas i San Luis Obispo i Kalifornien.
- 16 december - Ostkustbanedelen Njurunda-Sundsvall-Härnösand invigs.
- 17 december - Vid eldsvåda i Kramfors municipalsamhälle läggs sex byggnader i aska, därav ett par av samhällets större.
- 18 december - På Stalins initiativ beslutar det soovjetiska kommunistpartiets 14:e kongress att Sovjetunionen skall förvandlas från ett jordbruks- till ett industrisamhälle.
- 23 december - Sergej Eisensteins film "Pansarkryssaren Potemkin" har biopremiär i Moskva [2].
- 24 december - Bogserbåten Saturnus av Stockholm rapporteras försvunnen på Bottenhavet och antas ha gått under med hela besättningen, 10 man.
- 25 december - PUB i Stockholm invigs [5].
- 26 december - Sigurd Lewerentz inviger Uppståndelsekapellet i Skogskyrkogården, Stockholms kommun.
- 31 december
- Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning.
- Under AB Radiotjänsts första verksamhetsår har 126 000 radiolicenser à 12 kronor (alltså sammanlagt 1 512 000 kronor) lösts [2].
Okänt datum[redigera | redigera wikitext]
- Svenska kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster.
- Gifta kvinnor får rätt att behålla sitt svenska medborgarskap även vid giftermål med utländska medborgare.
- Sverige arbetar för att Tyskland ska tas med i Nationernas Förbund (NF).
- Bolidens Gruv-AB bildas.
- Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad inrättas av den så kallade Fogelstadgruppen.
- Sveriges kvinnliga idrottsförbund (SKI) grundas
- Elektrolux AB inleder kylskåpstillverkning.
- Den tyske politikern och militären Hermann Göring intas på Långbrosjukhusets avdelning för mentalsjuka.
- Sveriges Kyrkosångsförbund bildas
- Sveriges riksdag avvisar ett förslag om lika lön för kvinnor i statlig tjänst [3].
- Svenska Dagbladets guldmedalj delas ut för första gången, första priset gåt till Sten-Pelle Pettersson [3].
- Korsordsflugan slår till i Sverige [3].
- Bigraferna på landsorten i Sverige hotas av radiointresset [3].
- Anders Sandrew köper en biograf [12]
Födda[redigera | redigera wikitext]
- 4 januari - Veikko Hakulinen, finländsk skidåkare, OS-guld 1952, 1956, och 1960.
- 9 januari - Lee van Cleef, amerikansk skådespelare.
- 18 januari - Bengt Eklund, svensk skådespelare.
- 21 januari - Benny Hill, brittisk TV-komiker.
- 22 januari - Einar Larsson, svensk centerpartistisk politiker, landshövding i Kristianstads län 1985-1989.
- 24 januari - Maria Tallchief, amerikansk ballerina.
- 25 januari - Margery Sharp, brittisk författare.
- 26 januari - Paul Newman, amerikansk skådespelare.
- 29 januari - Karin Miller, svensk skådespelare.
- 4 februari - Arne Åhman, svensk friidrottare.
- 8 februari - Jack Lemmon, amerikansk skådespelare och regissör.
- 11 februari - Leif "Smoke Rings" Andersson, svensk radioman.
- 17 februari - Hal Holbrook, amerikansk skådespelare.
- 20 februari - Alex La Guma, sydafrikansk författare och politiker.
- 22 februari - Hans Gillingstam, svensk medeltidshistoriker, genealog.
- 1 mars - Majlis Granlund, finlandssvensk skådespelare.
- 7 mars - Tom Dan-Bergman, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 8 mars - Jefim Geller, sovjetisk schackspelare.
- 9 mars - G. William Miller, amerikansk politiker och centralbankschef, USA:s finansminister 1979-1981.
- 12 mars - Harry Harrison, amerikansk science fiction-författare.
- 14 mars - William Clay Ford, Sr., amerikansk företagare.
- 19 mars - Anders Jonason, svensk författare.
- 21 mars - Carl-Olof Alm, svensk skådespelare.
- 26 mars - Pierre Boulez, fransk kompositör och dirigent.
- 29 mars
- Harriett Philipson, svensk skådespelare.
- Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent.
- 3 april - Åke Falck, svensk regissör, skådespelare, programledare och manusförfattare.
- 11 april - Viola Liuzzo, amerikansk medborgarrättsaktivist.
- 14 april - Rod Steiger, amerikansk skådespelare.
- 22 april - Hans Arnold, konstnär och illustratör.
- 23 april - Brenda Cowling, brittisk skådespelare.
- 26 april - Jørgen Ingmann, dansk musiker (gitarr).
- 30 april - Johnny Horton, amerikansk countrysångare.
- 2 maj - Inga Gill, svensk skådespelare.
- 11 maj - Rubem Fonseca, brasiliansk författare.
- 12 maj - Yogi Berra, amerikansk basebollspelare.
- 17 maj - Michel de Certeau, fransk jesuit, filosof, psykoanalytiker och samhällsvetare.
- 19 maj
- Malcolm X, afroamerikansk nationalist och muslim.
- Pol Pot, kambodjansk diktator, röda khmerernas ledare.
- 20 maj
- 21 maj - Olof Thunberg, svensk skådespelare och regissör.
- 22 maj - Jean Tinguely, schweizisk konstnär.
- 23 maj - Randi Kolstad, norsk skådespelare.
- 24 maj - Mai Zetterling, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
- 28 maj
- Martha Vickers, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- Bülent Ecevit, turkisk politiker.
- Dietrich Fischer-Dieskau, tysk operasångare.
- 1 juni - Brita Malmer, svensk arkeolog.
- 3 juni - Tony Curtis, amerikansk skådespelare.
- 8 juni - Barbara Bush, president George Bush Sr:s fru, mamma till president George W Bush (Jr).
- 10 juni - Lennart Bergelin, svensk tennisspelare och tränare [3].
- 11 juni - Emanuel Minos, norsk teolog och predikant.
- 14 juni
- Gösta Krantz, svensk revy- och filmskådespelare.
- Pierre Salinger, amerikansk demokratisk politiker och journalist.
- 16 juni - Evert Svensson, svensk kristen socialdemokratisk politiker.
- 17 juni - Åke Arell, svensk arkitekt.
- 21 juni
- Johannes Salminen, finländsk författare och professor.
- Maureen Stapleton, amerikansk skådespelare.
- 25 juni - Robert Venturi, amerikansk arkitekt.
- 29 juni - Giorgio Napolitano, italiensk politiker.
- 30 juni - Hagge Geigert, svensk artist, skribent och teaterdirektör.
- 2 juli - Patrice Lumumba, kongolesisk politiker.
- 5 juli – Jean Raspail, fransk författare, journalist och upptäcktsresande.
- 6 juli - Bill Haley, amerikansk rock-and-roll-musiker.
- 8 juli - Carlabel Berglund, svensk ishockeyspelare.
- 11 juli - Nicolai Gedda, svensk opera- och romanssångare [3].
- 26 juli - Jerzy Einhorn, svensk professor i radioterapi och politiker (kristdemokrat).
- 28 juli - Georg Klein, ungersk läkare, professor och författare.
- 29 juli - Mikis Theodorakis, grekisk kompositör och politiker.
- 31 juli - John Swainson, amerikansk politiker.
- 8 augusti - Alija Izetbegović, bosnisk president.
- 11 augusti - Rune Andréasson, svensk serietecknare.
- 15 augusti - Oscar Peterson, kanadensisk jazzpianist.
- 18 augusti - Brian Aldiss, brittisk författare.
- 20 augusti - Henning Larsen, dansk arkitekt.
- 22 augusti - Honor Blackman, brittisk skådespelare.
- 27 augusti – Gösta Arvidsson, svensk kulstötare.
- 28 augusti - Esa Timonen, finländsk politiker.
- 2 september
- Russ Conway, brittisk pianist.
- Gunnar "Siljabloo" Nilson, svensk jazzklarinettist.
- 6 september
- Andrea Camilleri, italiensk författare.
- Jimmy Reed, amerikansk musiker.
- 8 september - Peter Sellers, brittisk skådespelare.
- 10 september - Roy Brown, amerikansk R&B-musiker.
- 12 september - Bengt Feldreich, svensk radio- och TV-journalist.
- 13 september - Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare.
- 16 september
- Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör.
- B.B. King, amerikansk bluesartist.
- 20 september - Sven-Eric Nilsson, svenskt statsråd.
- 27 september - J. Howard Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oklahoma 1959-1963, senator 1963-1964.
- 29 september - John Tower, amerikansk republikansk politiker, senator 1961-1985.
- 3 oktober - Gore Vidal, amerikansk författare, manusförfattare och skådespelare.
- 5 oktober
- Robert Burren Morgan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1975-1981.
- Raisa Strutjkova, rysk ballerina och koreograf.
- 8 oktober - Olle Hellbom, svensk regissör.
- 9 oktober - Robert Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1967-1975.
- 13 oktober - Margaret Thatcher, brittisk premiärminister 1979-1990.
- 15 oktober - Margaretha Krook, svensk skådespelare [3].
- 16 oktober
- Daniel J. Evans, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Washington 1965-1977.
- Angela Lansbury, brittisk skådespelare.
- 18 oktober - Ramiz Alia, albansk politiker, statschef 1982-1991.
- 22 oktober
- Ulla Hodell, svensk skådespelerska.
- Robert Rauschenberg, amerikansk konstnär.
- 23 oktober - Johnny Carson, amerikansk TV-personlighet.
- 27 oktober - Warren Christopher, USA:s utrikesminister 1993-1997.
- 29 oktober
- Robert Hardy, brittisk skådespelare.
- Zoot Sims, amerikansk jazzmusiker, tenorsax.
- 31 oktober
- Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen.
- Roger Nimier, fransk författare
- 10 november - Richard Burton, walesisk skådespelare.
- 20 november
- Robert Kennedy, amerikansk politiker.
- Maja Plisetskaja, rysk prima ballerina assoluta.
- 27 november
- Michael Tolan, amerikansk skådespelare och filmproducent.
- Ernie Wise, komiker.
- 30 november - Maryon Pittman Allen, amerikansk journalist och politiker.
- 1 december - Martin Rodbell, amerikansk biokemist, nobelpristagare i medicin 1994.
- 2 december - Julie Harris, amerikansk skådespelare.
- 3 december - Kim Dae-jung, sydkoreansk politiker, nobelpristagare.
- 6 december - Jean King, amerikansk demokratisk politiker.
- 8 december - Sammy Davis Jr, amerikansk artist, sångare och skådespelare.
- 10 december - Carl-Magnus Skogh, svensk rallyförare
- 12 december - Ahmad Shamloo, iransk poet och författare.
- 13 december - Dick Van Dyke, amerikansk skådespelare, komiker.
- 23 december - Anders Dahlgren, svensk politiker (c), jordbruksminister 1976-1978 och 1979-1982 samt tillförordnad försvarsminister 1981.
- 24 december - Karl-Erik Stark, svensk skådespelare.
- 28 december - Hildegard Knef, tysk skådespelare.
- 29 december - Gunnar Johansson, svensk skådespelare.
- 31 december - Per Verner-Carlsson, svensk regissör.
- Jocelyn Vollmar, amerikansk ballerina och balettlärare.
Avlidna[redigera | redigera wikitext]
- 3 januari - James Hoge Tyler, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1898-1902.
- 24 februari – Hjalmar Branting, 64, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister från 10 mars till 27 oktober 1920, 1921–1923 och från 1924 till 24 januari detta år [3].
- 12 februari - Sun Yat-sen, republiken Kinas grundare,[1].
- 26 februari - James Edgar Martine, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911-1917.
- 28 februari - Friedrich Ebert, tysk politiker, Weimarrepublikens förste president 1919-1925.
- 2 mars - Luigj Gurakuqi, albansk politiker.
- 9 mars - Willard Leroy Metcalf, amerikansk konstnär.
- 12 mars - Sun Yat-sen, kinesisk politiker, revolutionär.
- 15 mars - Axel "Döderhultarn" Petersson, svensk träsnidare [3].
- 16 mars - August Paul von Wassermann, tysk bakteriolog.
- 19 mars - Charles Allen Culberson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1895-1899, senator 1899-1923.
- 20 mars - George Nathaniel Curzon, brittisk statsman.
- 30 mars
- William J. McConnell, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1893-1897.
- Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
- 8 april - Thecla Åhlander, svensk skådespelare.
- 14 april - John Singer Sargent, var en amerikansk konstnär.
- 15 april - August Endell, tysk arkitekt, formgivare och författare.
- 5 maj - Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk finansminister.
- 19 maj - Viking Eggeling, svensk konstnär och filmare.
- 20 maj - Elias M. Ammons, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1913-1915.
- 3 juni - Camille Flammarion, fransk astronom.
- 15 juni - Emanuel L. Philipp, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915-1921.
- 18 juni - Robert M. La Follette, amerikansk politiker, senator 1906-1925.
- 1 juli - Erik Satie, fransk kompositör.
- 4 juli - Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.
- 12 juli - Sebastian Gripenberg, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.
- 17 juli - Lovis Corinth, tysk konstnär.
- 19 juli - Josiah Grout, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1896-1898.
- 24 juli - Dan Broström, svensk skeppsredare (bilolycka).
- 26 juli - Gottlob Frege, tysk matematiker och filosof.
- 7 augusti - George Gray, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1885-1899.
- 4 september - Morris Simmonds, tysk läkare.
- 16 september - Aleksandr Fridman, rysk matematiker och kosmolog.
- 14 oktober - Samuel M. Ralston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923-1925.
- 26 oktober - Axel Jäderin, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.
- 20 november – Alexandra av Danmark, drottning av Storbritannien 1901–1910 (gift med Edvard VII)
- 26 november - Magnus Enckell, finländsk konstnär.
- 27 november - Roger de La Fresnaye, fransk konstnär.
- 19 december - Samuel Clason, svensk riksarkivarie och politiker.
Nobelpris [13][redigera | redigera wikitext]
- Fysik
- James Franck, Tyskland
- Gustav Hertz, Tyskland
- Kemi - Richard Zsigmondy, Tyskland
- Medicin - Inget pris utdelades
- Litteratur - George Bernard Shaw, Storbritannien
- Fred
- Sir Austen Chamberlain, Storbritannien
- Charles G Dawes, USA
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e] Faktakalendern 2000 – 1925 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ [a b c d e f g h] 20:e århundrades När Var Hur - 1925, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Hundra år i Sverige - 1925, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k] 100 år med Aftonbladet – 1925, 1999
- ^ [a b c d e f g h] Faktakalendern 2000 – 1925 (Sverige), 1999
- ^ [a b c d] USA:s militära insatser i utlandet
- ^ Sverige 1900-talet – Från kullager till IT på ett sekel, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d] Sverige 1900-talet – 1925, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 69 - Stor teaterbrand i Stockholm
- ^ 100 år med Aftonbladet – Från Blekingegatan till Hollywood, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 77 - Rånmord på taxichaufför
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 158 - Sandrew byggde imperium
- ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör 1925.
Wikimedia Commons har media som rör 
