Ved normalt trykk, vil dei fleste kjemiske stoff vere innom dei tre forskjellige aggregattilstandane ved forskjellig temperatur, og i desse tilfella vil stoffet vere innom væskefasen når det går frå gass til fast stoff. I visse tilfelle når trykket ligg til rette for det, kan stoffet går direkte frå fast stoff til gass. Merk at trykket det her er snakk om er damptrykket til stoffet, og ikkje det totale trykket til heile systemet.
Nokre stoff (som sink og kadmium) sublimerer ved låge trykk og kan derfor vere eit problem i system som inneber vakuum. Les meir …
Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion. Med fri vilja menas att blott förnuft i viss utsträckning styr handlingar – oberoende av naturliga och övernaturliga faktorer. Ibland definieras det som möjligheten att den handlande agenten "skulle ha kunnat handla annorlunda". Den fria viljan ses av flera livsåskådningar som ett undantag från en annars deterministisk värld och är dessutom nödvändig för flera av dem, bland annat existentialismen. Den står i skarp motsättning till fatalismen.
Med det mekanistiska tänkandets inträde i vetenskapen ifrågasattes den vardagliga uppfattningen om människors fria vilja, även om detta även hade gjorts tidigare, om än i mindre utsträckning och på andra grunder. Inom filosofin skiljs determinism och indeterminism, det vill säga huruvida naturen är helt orsaksbunden eller inte, och mellan kompatibilism och inkompatibilism, det vill säga huruvida fri vilja är förenligt med en helt deterministisk värld eller inte. Det finns ingen allmänt accepterad definition av "fri vilja", vilket är en av anledningarna till en utbredd oenighet. Läs mer …
